I torsdags fick vi ett plus på stickan, woho glädjetjut lycka!. Jag bara viste att jag var gravid för hade så jäkla ont i nedre delen av buken, testet bekräftade det. Men vänta smärta är inget gravidtecken, man ska fortfarande inte ha ont som gravid. Molande mens liknande värk är en sak men ren och skär smärta tyder faktiskt på att något inte står rätt till *suck*

Samtal till 1177 som sitter och läser innantill, säger spydigt till mig att man kan faktiskt inte ha foglossning så här tidigt ( har nämligen en sju helsikes foglossning med, känns som svanskotan är i två delar och stora delar av benen värker ocb går som jag skulle vara höggravid. Precis som förra gången) sedan har jag haft en svidande känsla precis som vid urinvägsinfektion fast det kommer snabbt och går över på några minuter. Hon frågar om jag kissar ofta och ja självklart jag är ju gravid.

I alla fall bokar hon in mig på kalmarjouren, där de kollar urinvägsinfektion, ett negativt svar kommer läkaren in med, sedan vänder han och börjar gå mot dörren! Stop och belägg säger jag, det är ju i magen jag har ont, ska du inte kolla närmare på den? Han vänder sig om och säger "ja du, jag vet inte vad det kan vara. Ett utomkvedes havande skap kan det vara, det kan ju vara bra om du ringer gyn och bokar tid om ca 2 veckor" sedan går han ut och vi åker hem.

Hämtar F hemma hos mamma som blir skvatt galen ( hon är barnmorska) och ringer in till sitt jobb för att höra om läkaren som jobbar verkligen tycker det är en bra idé om jag går med ett utomkvedes i två veckor och läkaren reagerade säkert likadant som mamma och beordrade in mig för kontroll.

Blodprover tas, urinprov lämnas och så en smärtsam ultraljudsundersökning som inte gav något svar egentligen eftersom det var förtidigt att se vart fostret satt. Fler blodprover togs och jag fick två nya tider, ett i dag för nya prover och ett på torsdag med läkarbesök och ultraljudsundersökning och först då får jag veta om vi blir världens lyckligaste eller om jag får lägga mig under kniven och ta bort det lilla livet i magen.

Och därefter börja resan mot en fulgången graviditet, kämpa mot sammandragningar och dåliga järnvärden.