En mysdag hemma, Freja vaknade upp från middagsvilan och grät hejdlöst, ingen aning om varför och gick inte att trösta henne snacka om att de gör ont i mammahjärtat när man inte kan eller får trösta. Efter 20 minuters gråt kände jag för att prata med någon som inte skrikgråter så fort jag öppnade munnen så frågar om vi ska ringa pappa, fick en djup suck, drar på underläppen och ett "jaa a" och förstod då att allt berodde på att hon saknade sin pappa. Hon kunde inte hålla sig för gråt även fast hon försökte under samtalet. På ett sätt tycker jag att de är väldigt gulligt att hon saknar sin pappa så, de har verkligen fått en tajt och bra relation men de hade varit så mycket enklare om det dög att bli tröstad av mig trots att det är pappa hon vill ha.

Till middag gjorde vi i alla fall hemmagjord pizza vilket var superkul, enkelt att involvera en tvååring i matlagningen och hon var så noga med att lägga på skinka och svamp på precis rätt plats( snacka om att öva finmotorik där) medans pizzan stod i ugnen slängde vi ihop en pizzasallad och vips så stod den älskade pappan i hallen, han hade skyndat sig hem för att F saknade så förtvivlat annars hade han tänkt svänga förbi blomsterhandeln för att köpa blommor eftersom det är internationella kvinnodagen men att bara veta att tanken fanns där men att han valde sin dotter istället kändes så mycket bättre, dessutom blommar mina påskliljor så fint fortfarande.

Nu under kvällen har vi fredagsmyst med jouse och torkad frukt framför barnkanalen. Myset fortsätter med en bra film lite gott att dricka och så lite smågodis ( efter den här veckan med sjukdommar, sammandragningar och skit är vi värda den sockerkicken)